Hur mäts inflationen? Så fungerar KPI och KPIF

När inflationen rapporteras i nyheterna kommer siffran från Statistiska centralbyrån, SCB. Varje månad räknar SCB fram konsumentprisindex, KPI. Indexet ska visa hur priserna utvecklas för hela den privata konsumtionen i Sverige, räknat på de priser som konsumenterna faktiskt betalar.

Inflationstakten är förändringen i KPI jämfört med samma månad året före. Jämförelsen med samma månad gör att säsongsmönster inte slår igenom i siffran.

Hur mäts inflation i praktiken?

En stor del av prisuppgifterna kommer direkt från kassaregister. Företag skickar varje månad transaktionsdata till SCB, bland annat för dagligvaror, läkemedel, drivmedel, tågresor, hemelektronik och bolåneräntor. Då mäts priset på det som faktiskt såldes.

Övriga priser hämtas på internet, per telefon och i fysiska butiker. SCB:s fältintervjuare runt om i landet samlar in priser under tre veckor varje månad: veckan då den 15:e infaller samt veckan före och veckan efter.

Varukorgen avgör hur mycket varje pris väger

Alla prisändringar räknas inte lika. Det som hushållen lägger mycket pengar på får stor vikt i KPI, medan det som köps lite får liten vikt. En höjd hyra påverkar därför indexet betydligt mer än en dyrare tandkräm.

Sammansättningen kallas KPI-korgen. SCB uppdaterar vikterna en gång om året och utgår i första hand från nationalräkenskapernas uppgifter om hushållens konsumtion. I den ordinarie metoden speglar vikterna konsumtionen två år tidigare. Vid samma översyn kan nya produktgrupper komma in medan andra försvinner.

Sedan januari 2026 delar SCB in korgen i 13 avdelningar enligt den internationella klassifikationen COICOP 2018. Boendet är den klart tyngsta posten.

Vikterna är avrundade. Minst är utbildningstjänster, med 0,3 procent av korgen.

KPIF är Riksbankens mått

Riksbankens inflationsmål är att den årliga förändringen i KPIF ska vara 2 procent. Målet infördes 1993 och gäller sedan 1995. Först 2017 skrevs det formellt om så att det avser KPIF i stället för KPI.

KPIF innehåller samma varor och tjänster som KPI och beräknas på samma data. Skillnaden är att hushållens räntesatser för bolån hålls konstanta.

Skälet är att KPI annars påverkas direkt av Riksbankens egna beslut. Sänker Riksbanken styrräntan för att få upp inflationen, sjunker också boräntorna. Då sjunker KPI på kort sikt, alltså åt motsatt håll mot vad räntesänkningen ska åstadkomma. Med KPIF slipper man den effekten.

Det finns också KPIF-XE, som är KPIF utan energi. Det används ofta som ett mått på den underliggande inflationen, och SCB beräknar det på uppdrag av Riksbanken.

Därför finns KPI kvar

KPI är fortfarande det vanliga måttet när belopp ska räknas om efter prisutvecklingen. Prisbasbeloppet räknas till exempel fram utifrån förändringen i KPI.

När KPI för en månad har publicerats fastställs totalindexet formellt och ändras sedan inte. Det är det talet som gäller när lagar, förordningar eller avtal hänvisar till KPI.

Från januari 2026 har KPI basåret 2020, vilket betyder att indexet är satt till 100 för det året. Tidigare var basåret 1980. SCB fortsätter att ta fram en serie med 1980 som bas till och med 2030.

För jämförelser med andra EU-länder finns HIKP, harmoniserat index för konsumentpriser. Det utgår från KPI men följer gemensamma regler för bland annat indexformel och vilka produkter som ingår.

Ett första besked en vecka tidigare

Sedan oktober 2024 publicerar SCB även Snabb-KPI, en preliminär siffra som kommer ungefär en vecka före den ordinarie publiceringen. Enligt SCB:s bedömning avviker Snabb-KPI i genomsnitt med en hundradels procentenhet från den inflationstakt som sedan publiceras.

Källor: SCB och Riksbanken.