Styrräntan bestäms av Riksbanken och påverkar i förlängningen nästan alla andra räntor i Sverige – från bolån till sparkonton.
Vad är styrräntan?
Styrräntan är den ränta som bankerna får när de placerar pengar i Riksbanken på en veckas löptid. Den påverkar vad det kostar för bankerna att låna pengar, och därmed de räntor som bankerna i sin tur erbjuder hushåll och företag.
Vem bestämmer styrräntan?
Det är Riksbankens direktion som beslutar om styrräntan. Besluten fattas vid penningpolitiska möten som hålls flera gånger per år, och varje beslut motiveras offentligt.
Varför höjer eller sänker Riksbanken räntan?
Riksbankens mål är att inflationen ska ligga nära två procent per år, mätt med KPIF – konsumentprisindex med fast ränta.
- När inflationen är för hög kan Riksbanken höja styrräntan. Det blir dyrare att låna och mer lönsamt att spara, vilket dämpar efterfrågan och prisökningarna.
- När inflationen är för låg eller ekonomin är svag kan Riksbanken sänka styrräntan. Det blir billigare att låna, vilket stimulerar konsumtion och investeringar.
Effekten kommer inte direkt. Det tar ofta lång tid innan en ändrad styrränta får fullt genomslag på inflationen.
Hur märks styrräntan för hushållen?
| Område | Vad som brukar hända när styrräntan höjs |
|---|---|
| Bolån med rörlig ränta | Räntan stiger, ofta inom kort |
| Bolån med bunden ränta | Ingen ändring förrän bindningstiden går ut |
| Sparkonton | Sparräntan kan stiga |
| Kronan | Kronan kan stärkas mot andra valutor |
När styrräntan sänks gäller i regel det omvända. Bankerna bestämmer själva sina räntor, så förändringen följer inte alltid styrräntan exakt.
Var finns den aktuella styrräntan?
Riksbanken publicerar styrräntan och alla beslut på sin webbplats. Dagens Barometer visar den aktuella styrräntan i rutan Marknad & el, med Riksbanken som källa.
