Hotet om extraval kan lösa låsningarna
Enligt Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap, är det förmodligen hotet om extraval som får processen att ta fart på riktigt. Just nu ser det inte ut att röra sig särskilt mycket, men partierna kan börja lossa på knutarna när extravalet närmar sig.
– Osäkerheten om vad ett extraval kan resultera i leder till att man faktiskt börjar ändra sig om olika röda linjer, när man står inför stupstocken så att säga, säger Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap.
Han tror att processen tar fart i samband med den tredje eller fjärde omröstningen. Hinnfors anser inte att talmannens nya inställning, att en sondering ska leda till en votering, riskerar att forcera processen.
– Givet alla låsningar och röda linjer är det nog så att det inte kommer av sig själv. Alla väntar på att någon annan ska ändra sig, säger han.
C väntas stryka sin röda linje mot V
Det rödgröna blocket har 176 mandat, mot Tidöpartiernas 173. Hinnfors tror att blocket till slut enas kring Magdalena Andersson (S). Hans gissning är att Centerpartiet stryker sin röda linje mot V i regeringen, medan V får vika sig i viktiga frågor och acceptera mittenpolitik.
– Klarar man inte det, ja då är det kanske extraval som det blir. Det är nog närmare den här gången än det var 2018, säger Hinnfors.
Så ser den närmaste tiden ut
På tisdag prövar riksdagen Elisabeth Thand Ringqvist (C) som statsminister. Hennes mittenalternativ kommer av allt att döma att röstas ner. Därefter går uppdraget till M-ledaren Ulf Kristersson, som enligt TT:s tidslinje ska återrapportera till talmannen den 10 november.
Talman Andreas Norlén har sagt att han vill undvika en lika långdragen process som 2018, då regeringsbildningen tog 134 dagar. Om det börjar röra på sig hos de rödgröna kan han enligt Hinnfors förlänga sonderingen och lämna över den till Andersson.
– Det kanske kan dra in i december, men mycket längre kommer det nog inte att ta, säger Hinnfors om tidsperspektivet.
