Övergångsregeringen kan verka länge

Sverige kan fungera en tid med en övergångsregering utan att det märks, säger statsvetaren Nicholas Aylott till Dagens ETC. Sådana regeringar lägger normalt inte fram nya lagförslag, men det är inte formellt förbjudet.

– Det handlar väldigt mycket om en norm och en praxis, som i sin tur vilar på antagandet att riksdagen skulle kunna ingripa för att stoppa ett beslut som majoriteten inte gillar, säger Nicholas Aylott.

I praktiken skiljer sig en övergångsregering från en ordinarie på en punkt: den får inte utlysa val. Ulf Kristersson (M) leder övergångsregeringen sedan han avgick som statsminister den 17 september.

Hot om extraval kan få partierna att ge sig

Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap, tror att hotet om extraval kan sätta fart på arbetet.

– Osäkerheten om vad ett extraval kan resultera i leder till att man faktiskt börjar ändra sig om olika röda linjer, när man står inför stupstocken så att säga, säger Jonas Hinnfors.

Talman Andreas Norlén vill undvika en lika långdragen process som 2018, då det tog 134 dagar att få en regering på plats. Hinnfors anser inte att talmannens nya linje, att en sondering ska leda till en votering, riskerar att forcera processen. Han pekar på att det även 2018 var först när riksdagen fick rösta om kandidater som det gick framåt.

Rödgröna väntas samlas kring Andersson

Riksdagen prövar på tisdag Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist, vars mittenalternativ enligt TT av allt att döma röstas ner. Därefter går uppdraget till Kristersson.

Hinnfors tror att processen tar fart på riktigt vid den tredje eller fjärde omröstningen.

– Det kanske kan dra in i december, men mycket längre kommer det nog inte att ta, säger Hinnfors.

Det mest troliga är enligt honom att det rödgröna blocket, med 176 mandat, till slut enas kring Magdalena Andersson (S). Hans gissning är att C får stryka sin röda linje mot V i regeringen, medan V kan tvingas acceptera mittenpolitik.

– Klarar man inte det, ja då är det kanske extraval som det blir. Det är nog närmare den här gången än det var 2018.

I siffror

  • 176: de rödgröna partiernas mandat, mot Tidöpartiernas 173, enligt TT:s tidslinje.
  • 134: antalet dagar regeringsbildningen tog 2018.
  • 7: antalet veckor sedan valet den 13 september, enligt TT.
  • 3: omröstningen som enligt Hinnfors kan få partierna att på allvar börja diskutera.

Kristersson ska enligt TT:s tidslinje återrapportera till talmannen den 10 november om han får uppdraget. Om det börjar röra på sig hos de rödgröna kan talmannen enligt Hinnfors förlänga sonderingen och lämna över den till Andersson.